Landat
På senare tid har fröken T verkligen landat i skorna. Tidigare var hon otålig och tyckte att det var astråkigt att stå still i stallgången. Lämnade jag henne i gången i mer än fem sekunder började hon steppa runt eller - till min stora irritation - skrapa med framhovarna.
Insåg häromdagen att det numera går till på ett helt annat sätt. Jag tycker inte att jag gjort något speciellt för att hon ska stå still eller sluta skrapa, jag har nog bara helt enkelt gjort alla saker på exakt samma sätt varje dag vilket förmodligen gjort att hon känner sig trygg.
Det är väldigt skönt att jag numera inte behöver fundera så mycket utan kan göra alla vardagliga bestyr väldigt smidigt då hon sköter sig så bra. Som att vi efter ridturen kommer in i stallet så står hon snällt och väntar i gången medan jag går tillbaka och stänger ytterdörren. Därefter klär jag av all utrustning och hänger undan den medan hon fortfarande bara står och väntar. Men när den gröna handduken kommer fram då spetsar hon öronen för då kommer en av dagens höjdpunkter - att bli torkad i mungiporna är ju (näst efter att äta mat) det bästa som finns! När mungipe-torkar-proceduren är klar sätter jag på grimman och när kedjorna är på plats händer det allt som oftast att en liten karamell hamnar i gapet. Lugnt och stilla. Nöjd häst. Nöjd matte.
/Sara