Henrik Schyffert och jag

 
Idag gjorde jag något jag borde gjort för länge sedan. Jag avinstallerade Facebook från Iphonen. Fast bara på prov i en vecka. Är inte alls säker att jag kommer att överleva. 
 
Jag är inte så tuff att jag loggar ut helt, men tänker att det kanske kan räcka med att glutta in på FB när jag sitter vid en dator? Börjar känna mig så trött på att hela tiden pumpas med ny information, det blir liksom en stress till slut. Risken är att jag bara klarar det typ två dagar och jag ställer mig redan frågan - vad ska jag nu göra när jag ligger på soffan och tittar på TV? Måste jag helt enkelt titta på programen som sänds??!
 
Och vad har Henrik med det hela att göra? Jo, för en vecka sedan tog han ett radikalt beslut. Han lade Iphonen på hyllan och använder sig numera av en Doro Liberto 650. Den kan ringa och den kan skicka sms och INGET ANNAT! Den kan inte fota, inte surfa, inte hålla koll på kartan, inte visa filmer eller sända radio, inte heller agera väckarklocka, miniräknare eller kalender. Det hade jag nog inte klarat...
 
/Sara

Nöjd och glad

Vid Anna Veterinärs andra besök i måndags kunde hon konstatera att det fanns spänningar och låsningar både här och där. Men den mest sannorlika grundorsaken till det akuta problemet är ett ganska nytt trauma. 
 
När hon kommit igenom lager av muskler på höger korshalva lät hon mig känna och utan svårighet hittade jag en klump stor som en knytnäve på hans rumpa. Det var muskler som hade knutit ihop sig.
 
Förmodligen sträckte han sig ordentligt när han gick omkull vid hopsläppet för en månad sedan. Jag såg ju när han ramlade och det var inte så dramatiskt - han mest bara satt sig ner på höger skinka. Det jag reagerade på var att han hade så svårt att komma upp, i vanliga fall skuttar de ju upp rätt snabbt när de har trillat, men för honom tog det en god stund innan han var uppe igen.
 
Nåväl. På Annas inrådan fick Ruf träffa Petra Massör igår för en ordenlig genomgång. Så efter kiropraktik, massage och Metacam var det så idag äntligen dags att sadla på igen! Försiktig igångsättning, som vanligt, och förhoppningsvis är han tillbaka i form om en månad igen.
 
Visst är det segt att skadorna radar upp sig mest hela tiden och nog skulle jag nästan ge min högra arm för att få ha en frisk och kapabel häst som skulle gå att träna för fullt och ge mig chansen att utvecklas som ryttare. Men nu är det som det är och att klaga på sakernas tillstånd leder ingen vart, snarare är jag så nöjd över att Ruf fortfarande hänger med och ger mig många stunder av glädje. För tänk bara. Vilken annan femåring, som inte blivit riden på två veckor, kan man utan sällskap skritta rätt ut i skogen med? Dessutom utan att varken behöva mana framåt eller behöva korta tygeln en enda gång!
 
Han är fin min grabb.
 
/Sara

Horn i pannan

När vi kom in från morgonrundan såg jag något konstigt i pannan på Emil, men vad f-n. Byrackan hade ett horn i pannan! Pillade lite försiktigt på det som stack ut och nog satt det fast alltid. Hann tänka att den hunden är då verkligen inte som alla andra, nu ska det växa ut horn i pannan på honom också. Men sedan kom jag på att det kanske ändå inte var något som växt ut, för på sluttampen av promenaden stötte Emil på en katt.
 
Katten visade sig vara en riktig vakt-katt som satt där på sin trapp. När Emil sprang fram för att dra igång en uppiggande jakt vek den sig inte en endaste millimeter från sin post. Först när han kom riktigt nära reste den sig upp och blev plötsligt dubbelt så stor. Emil tvärstannade och blev med ens så undergiven och glömde helt av den där idéen med en uppiggande kattjakt.
 
Katten måste haft en blixtsnabb sving för varken jag eller Emil såg den, men det var säkerligen kattens raka höger som gjorde att Emil plötsligt ändrade sinnesstämning. Och det fattar ju vem som helst, att med en kattklo i pannan är ju faktiskt nederlaget t-o-t-a-l-t. Då är det liksom bättre att plötsligt komma på att det nog är dags att gå hem och äta frukosten som husse har ställt fram...
 
/Sara
 
Ps. Det krävdes lite pillande och skruvande, men efter en stund fick jag ut hela hornet, jag menar klon. Emil har med all säkerhet förträngt hela historien och kommer även fortsättningsvis roa sig med kattjakter så fort tillfälle ges.