Va?

Alltså. Jag håller på att bli knäpp! Sedan min förkylning för ett par veckor sedan lever jag som i en låda. På något sätt svullnade det igen i öronen så det känns som om jag har konstant lock för öronen, mest i vänster men även i höger. I vanliga fall hör jag ju rätt dåligt men nu är det snudd på katastrof - jag hör knappt något alls.
 
Hemma går väl an, Palle har vant sig vid at ha en lomhörd fru, men att vara på jobbet är tufft. Det är minst sagt en pärs att sitta i möten med fler än två personer och fikarasterna är en sann utmaning. Men att hålla föredrag däremot går alldeles utmärkt, så länge det inte kommer frågor eller kommentarer för då är jag helt rökt. En annan sak som är nästintill omöjligt är att prata i telefon, för givetvis är det vänster öra som är mitt "telefonöra". Har du någon gång testat att sätta telefonen mot "fel" öra? Kan bara tipsa om att inte göra det när det är något viktigt samtal, att ha telefonen mot fel öra är typ lika svårt som att försöka skriva med fel hand. 
 
Försöker att inte gnälla prick hela tiden, att vara lomhörd hade varit en västanfläkt för den som är allvarligt sjuk. Och kanske är det lite nyttigt att få prova på att vara funktionsnedsatt ett slag. Är bara lite orolig för onsdagens resa till Stockholm med flyg. Undrar om huvudet kommer att sprängas då tryckutjämningen inte funkar som den ska? Ja, ja den som lever får se. Ända tills skallen exploderar.
 
/Sara
Ps. Jo, jag använder nässpray med kortison. Det hjälper inte ett smack. Ska gå till doktorn. Fast jag misstänker starkt att jag bara får höra (eller, läsa på läpparna...) att de inte kan göra något och att jag gått dit i onödan. Suck.  

Utanför boxen

Det sägs att man mår bra av att hitta nya lösningar på gamla problem. Somliga har verkligen lyckats tänka utanför boxen.
 
Fast jag kan inte låta bli att undra hur ofta de blivit av med stegen, till och med jag blev ju sugen på att smyga fram och flytta på den...
 
/Sara

Turligt

Efter debacklet med plastskydden bestämde jag mig för att köra "old school" och skaffa ett par senskydd i läder. Bestört insåg jag att senskydd i läder kostar typ 2 000 kronor, vilket kändes väl så häftigt.
 
Surfade runt en stund på nätet och hittade en hästshop som säljer både nytt och begagnat och hade värsta turen och hittade ett par jättefina Prestige-skydd för bara 400 kronor! Visst, skydden har inte snabbknäppning utan man måste ta sig tiden att pilla med alla fyra spännena på varje ben, men de är så gott som nya och sitter hur bra som helst. 
 
Efter att ha använt dem i helgen märkte jag en fördel jag inte tänkte på när jag köpte dem. Skydden är läderklädda även på insidan och trots att Tibelle var rejält svettig efter träningen var hon så gott som torr under skydden. Med de moderna skydden var hon alltid fuktig (eller blöt) av svett om benen även efter lättare ridpass.
 
Med tanke på vad forskningen antyder gällande värme på hästens senor känns det som att det här med old school inte är så dumt ändå. Även fastän det blir ett himla gnoende med både borste och sadeltvål efter varje ridpass.
 
/Sara