Favorit i repris
Vid sommarens tur till Abisko och Riksgränsen var Palle hemma och tog hand om hundar och häst. Upplevelsen var så mäktig att jag redan då kände att detta var något vi måste dela, så förra helgen gjorde jag en favorit i repris.
Otroligt nog så blev upplevelsen lika häftig denna gång, med Kalle och Emil med på turen såg man dessutom saker och ting på ett lite annat sätt.
Trodde inte att vi skulle kunna låta Emil vara lös. Men när vi passerade ett stenröse och jag höll på att stå på näsan då han drog lite i kopplet så chansade jag och släppte lös honom.
Det gick ju hur bra som helst. Båda grabbarna gick snällt i husses fotspår hela tiden utan en tanke på att dra iväg på egna äventyr.
Givetvis har vi ju tränat mycket lydnad med den lille smitaren under våra morgonpromenader, men det som förmodligen hade störst betydelse var nog att vandringarna denna helg inte tog slut så snabbt. Efter ett par timmars gående var det helt enkelt inte så himla lockande att dra iväg på egna utflykter. Nog blev deras energinivå något lägre men vi var rätt imponerade att de trots sina korta ben orkade de med turen utan några som helst problem.
Väl framme vid Trollsjön möttes vi av en härlig syn - spegelblankt, glasklart och framförallt isfritt vatten.
Jag var ju så klart bara tvungen att gå ner i vattnet. Trots att jag är en äkta badgroda kan jag säga att i Trollsjöns vatten skulle jag aldrig doppa mig - det var helt enkelt fantastiskt kallt!
Det sköna med att dra till fjälls är att det inte kräver att man bär 20 kg i ryggsäcken, sover i tält, äter frystorkat och tar ut sig fullständigt. Om man, som vi, är fjällnoviser kan man istället bo på hotell, äta god trerätters middag, gå en kort liten tur och sedan bara sitta och läsa en bra bok medan den andre fiskar.
Och som ni redan förstått av bilderna hade vi galet bra väder och knappt några insekter alls. Helgen i fjällen gav med andra ord mersmak för oss alla fyra.
/Sara