Snopet

Åh, titta det ligger en After Eight i postfacken! Trodde jag. Men icke. Jobbar man inom hälso-och sjukvården delas det, istället för godis, ut en kondom till var och en av oss inför helgens Halloween-firande. Med tanke både på åldersfördelning och på relationsstatus bland oss som jobbar här i landstingshuset kan jag nog tycka att gåvan inte var helt målgruppsanpassad.
 
Men jag är inte bitter. Bara väldigt godissugen.
 
/Sara

Som en förskoleklass

 
Klockan 3.15 väcktes vi av ett hulkande ljud. Jaha. Det var Kalle som tydligen inte tål Losec. Kräket hamnade tack och lov på golvet och inte i sängen denna gång. Upp och torka och sedan somna om. Till klockan 5.05 då nästa kräkattack kom. Sedan fortsatte hela dagen på samma sätt. Inge mer Losec till Kalle med andra ord.
 
Åker till stallet och där dränks jag av stora snorloskor. Lille Ruf som snabbt återhämtade sig från feber och svullna ben började efter några dagar att att hosta. Bara någon enstaka hostning men jag anade oråd och ställde honom på vila igen. Mycket riktigt - allt efter som dagarna gick blev det fler hostningar och sedan kom snoret.
 
Den senaste veckan har hostandet inte blivit värre, snarare bättre, men snoret. Herregud! Han producerar snor som en hel förskoleklass. Trots att det är kletigt och äckligt är det förmodligen ingen större fara då det fortfarande är vitt ganska lättflytande. Blir det däremot gult och klumpigt så blir det till att kalla ut veterinären.
 
Jag tröstar mig med att inte någon annan häst i stallet blivit sjuk så mest troligt är det med Ruf som med nyblivna förskolebarn - han har helt enkelt inte mött denna bakterieflora tidigare och är helt enkelt förkyld. Det enda som går att göra är att vänta och se. Och givetvis vila.
 
Inte har det blivit många stunder i sadeln på Ruf den senaste månaden (för att vara exakt - två timmar fördelat på fyra tillfällen sedan den 1 oktober...). Men å andra sidan. Tänk vad frisk han kommer att vara när han blir vuxen - då har han nog haft så gott som alla sjukdomar och åkommor som en häst bara kan ha!
 
/Sara

Igenspikat

Kan säga att leva med en igenspikad, förlåt skruvad, spånskiva istället för en ytterdörr är synnerligen påfrestande, speciellt när vädret är grinigt och blöta kläder och skitiga hundar hamnar direkt i köket. Efter en veckas suckande och stönande är nu ytterdörren åter på plats, nymålad och fin, men då vi liks hade farten uppe och vanan inne så lyfte vi ner altandörren och ersatte den med en spånskiva.
 
Att vara utan altandörr är också lite tjorvigt, framförallt när Kalle eller Tara måste ut och panik-kissa, men det är ändå en västanfläkt mot när entrédörren var igenbommad.
 
Jag är bara så tacksam att vi inte ska renovera hela huset!

/Sara