Lunchlåda
I strålande höstväder blev det utomhusjobb i stallet hela dagen. Inte för mig - med min dunderförkylning hade jag fullt sjå att bara ta hand om Sötmulen - men Palle och Mattias körde på hela dagen med att fixa lunchlådor.
Alltså inte matbackar att ta med till jobbet så klart, utan nu snackar vi stooora lådor som man kan fylla med hö som på givet timslag öppnar sig och matar hästarna. Oerhört praktiskt för att fixa lunch-givan utan att någon (läs stressad stallägare med åttioelva andra saker att göra...) ska behöva vara på plats även vid lunch var eviga dag.
Nackdelarna med lunchlådorna är att de är rackarns dyra och dessutom rätt små så det kan vara svårt att få plats med så mycket som behövs om man har en hungrig (Tibelle) häst. Men jag har ju den stora lyckan att vara gift med en händig man som gillar att konstruera fiffiga prylar (här kan du se några av hans tidigare verk) så under de senaste veckorna har han med frenesi letat och köpt material till fem lunchlådor för att sedan förvandla garaget till låd-görar-verkstad. Efter ett gäng timmars sågande, skruvande, pop-nitande, borrande och limmande blev så fem jätte-lådor klara. Efter gårdagens fixande hänger nu lådorna uppe och dagens lunch serverades med automatik. Tjohej!
Vad gjorde vi hästnördar utan våra hjälpsamma respektive? Tack för att ni orkar, vill och kan!
/Sara