Lätt bortskämda

Nosludd i all ära, men ingen shopping i världen kan slå en solig promenad på isen. Så här års börjar det bli knökfullt ute på isen i stan så det kändes som en bra idé att fly ut till lugnet i stugan. Där var vi så gott som ensamma, men med tanke på hundarnas ivriga frossande i rådjursbajs fanns det nog en och annan fyrbent varelse i närheten, även om vi inte såg dem. Emil fick inte gå lös en endaste meter. Inte ens under fototillfället.
 
Fototillfället ja. De är ju rätt vana fotomodeller våra jyckar, men tänk att det nästan alltid blir på samma sätt: Kalle kollar in Palles godis, Tara tittar på matte, men Emil. Det är sällan det slår fel. Han kan liksom inte titta i kameran, utan måste bara spana in vad som händer bakom mig eller Palle. Det kan ju dyka upp ett rådjur, eller en ren, eller älg eller milda makter kanske en livs levande HARE!
 
När vi fotat klart, promenerat oss trötta och ätit oss mätta både på den fantastiska vyn och våra medhavda mackor så styrde vi kosan hemåt och landade i soffan för en stunds välförtjänt vila.
 
Ungefär tio minuter hann vi ligga och slappa innan Tara tyckte att det var matdags. Normalt sett är hon rätt bra på klockan och brukar se till att maten serveras ungefär vid 16.30. Idag måste havsluften gjort henne väldigt, väldigt hungrig för redan klockan 14.30 lät det så här:
 
Ibland känns det som om det inte bara är vi tvåbenta som är väl så bortskämda. Den kan vara så att vi kanske låtit de fyrbenta ta över en liten anings för mycket...
 
/Sara
#1 - - Beata:

Tystnade hon när hon fått lite mat?
Så gulligt, klart att hon blir hungrig av en ispromenad 😊

Svar: Hon fick ett ben att tugga på så hon (och vi!) skulle överleva fram till middagen 😊
Sara