På udden

Nu för tiden hinner knappt tävlingarna i Falsterbo, Friends eller Göteborg avslutas innan bilder och filmer cirkulerar på nätet - det är hästar som biter sig i bringan, hästar som bestraffas för att den snubblar, hästar som utsätts för brysk använding av spö, hästar som störtar över hinder eller säckar ihop framför vagnen. Med detta i bakhuvudet kändes det faktiskt lite nervöst att stå där utanför staketet till en av framridningsbanorna på Falsterbo och filma. Men jag kunde inte låta bli, för när jag såg den där skimmeln ridas var jag bara tvungen att ta upp telefonen.

 

Så här i efterhand ser jag att filmen inte på långa vägar lyckas förmedla det jag såg. Det var ju inga märkvärdigheter de gjorde utan det var som ett vanligt träningspass med tempoväxlingar, övergångar, förvänd galopp, några byten, omväxlande raka och böjda spår och lite sidförande arbete. Men det var en sann glädje att se dem - häst och ryttare i samma bubbla, lika nöjda båda två. De utstrålade harmoni och allt utfördes med minimala hjälper där hästen följde varje signal utan motstånd eller tvekan. De visade precis den där känslan jag så gärna vill få uppleva - när det bara flyter. Så, yes box. Jag var helt betagen och hade någon frågat om jag var beredd att sälja huset och bo i tält resten av livet mot att jag fick ta över denna häst hade Palle fått ett drygt jobb att övertyga mig om att det kanske inte var jordens bästa idé.

 

Efter lite detektivarbete kunde jag lista ut att hästen var den hyfsat välkända Vera Wang, halvsyster till Fendi som Lisen Bratt sålde till Meredith Michaels- Beerbaum (i dagarna utsedd till förste reserv för Tysklands lag i OS). Inte konstigt hästen var fin.

 

Nåväl. När jag väl torkat bort dreglet från mungiporna tillbringades resten av dagen i Falsterbo med att springa runt i affärer och givetvis tillbringa ett gäng timmar på läktarna för att titta på tävlingarna. Men inget gick upp mot stunden bakom staketet med Vera Wang i blickfånget.

 

/Sara