Tur i oturen
Vilken tur att Ruf är halt, annars hade jag nog kastat in handduken i fredags! Kom till stallet och möttes av en häst som var toksvullen bakom och mellan ganascherna. Att rida kurs dagen efter hade varit otänkbart så hade han inte redan varit halt hade jag ändå fått ställa in, men med bara en hårsmån från drömmen att vara med och träna för Susanne hade jag förmodligen klappat ihop av depression...
Och nej. Det var inte svullna spottkörtlar som de kan få av intensivt betande. Luleå drabbades ju onsdag och torsdag av storm, regn och 4 grader "varmt" så att gå ut och beta med honom fanns inte på kartan. Då han var precis lika pigg som vanligt, åt med god aptit och inte hade några problem med andningen fanns ingen anledning att kalla ut veterinären utan vi avvaktade och på söndag eftermiddag (lagom till träningen var över) hade svullnaden gått ner.
Men bara för att det skulle jävlas lite extra så möttes jag istället i söndags av en häst som linkade fram. Jahapp. Skodd för mindre än en vecka sedan och ändå lyckas dra av sig ena framskon i en helt platt hage. Det är inte utan att det är snudd på skickligt.
Det är tur att kraken är både snäll och söt för just nu prövas verkligen kärleken.
/Sara