Ljuva sommar

Vi satsade på ett säkert kort och lät semesterresan gå till Skåne även denna sommar.
 
Precis som tidigare år stannade vi till i Stockholm, eller rättare sagt Ingarö. Att med bara ben få sätta sig på solvarma klippor var verkligen efterlängtat. Efter två år med övernattning på Hotell J i Nacka ville vi göra något nytt, men att hitta boende där man får ta med sig hundar är inte det lättaste. Enda stället på Värmdö var på Säby Säteri. Det kändes onekligen lite märkligt att bo på den gården där vi hade hästarna inhyrda innan vi flyttade till Skåne. Numera ekar stallet tomt och ridhuset har blivit maskinhall, men omgivningarna är fortfarande lika vackra och att bada i Kvarnsjön var precis lika skönt som förr!
 
Stoppet på Ingarö blev kort och vi hann inte annat än en snabb lunch med Angelika och en brakmiddag med Bill, Tova och svärföräldrarna.
Sedan tutade vi vidare ner till Skåne. Denna gång bodde vi i Abbekås.
 
Där är så vackert att man tappar andan.
 
Vi hade väldigt tur med vädret och många sköna promenader längs ett spegelblankt hav hanns med.
 
Grabbarna grus skötte sig exemplariskt under hela resan. 
 
Men mest stolta (och överraskade) blev vi när vi åt middag på finkrogen i Abbekås. Här fick hundarna följa med och trots att det var livligt och hundar vid andra bord så tassade Kalle och Emil direkt in under vårt bord och satt där stilla och beskedligt med slakt koppel hela middagen. De har allt blivit förståndiga på äldre dar!
 
Precis som tidigare år avverkades många mil runt om på små och pyttesmå vägar i Skåne. Givetvis kunde vi inte låta bli att svänga av till favoritstranden Haväng. Just denna dag var vädret lite sämre, men ändå så pass varmt att det var en njutning att gå barfota i sanden.
 
När vi tuffade vidare och hamnade i den nordvästra delen av Skåne passade vi på att svänga in hos Maria dressyrtränare. Hon flyttade från Kalix ungefär samtidigt som vi flyttade till Luleå. Har tänkt många gånger att vi skulle hälsa på hos henne, men nu var det i grevens tid för i september flyttar hon vidare söderut. Vad gör man inte för att slippa frysa? 
 
På vår rundresa hittade vi många mysiga platser och åt gott och hrm, även mindre gott... Största bottennappet var när vi åkte tre mil enkel väg enbart för att äta Galetter på Madame Blå. Väl där så visade det sig att galetterna inte serverades förrän klockan 15 och innan dess var det lunchbuffén som gällde. Klockan var strax efter två och vi var tokhungriga så det var bara att tugga i sig den sorgliga maten som fanns på buffén. Till det facila priset av 190 kronor per person!!!
 
Målet med resan var som alltid Falsterbo Horse Show. I år var jag lite mer organiserad och såg till att avverka all shopping på förmiddagen för att sedan pricka in 5-årsfinalen i dressyr (där givetvis Drakvältaren* var höjdpunkten), njuta av Peders arbete med All In på framridningen och sedan avsluta dagen med 5-årsfinalen i hoppning med min favoritryttare Stephanie Holmén (som till min stora förtjusning vann klassen).
 
Efter besöket på Falsterbo kändes det som att det var dags att vända nosen mot norr. Och tänka sig att även i år blev vistelsen på Blidö som ett koncentrat av en lyckad sommar.
 
Sol, bara ben, klablått hav, tjoande fiskmåsar och Blidösunds ångvissla som tutar när hon passerar i sundet.
 
Nytt för i år var att vi gav oss ut på en fisketur. Pilka strömming har jag aldrig gjort förr och det var en aktivitet i min smak. Sitta i en stillastående båt, nära land, utan insekter och bara njuta av känslan av att ha all tid i världen. Inte behövde jag hålla på med kladdiga fiskar heller - jag anmälde mig direkt som hundvakt.
 
Men säg den båttur som genomförs utan något ögonblick som blir väl så spännande? Tydligen går man inte ens säker då båten ligger still och guppar på vågorna. Att se en finlandsfärja torna upp sig ett kort stenkast från vår lilla båt var lätt nervöst ska jag villigt erkänna.
 
Innan dagen var slut fick Palle stilla sitt behov av att snickra och fixa. Lyckan var gjord då både en diskmaskin skulle kopplas in och en markis sättas upp. Arbetsfördelningen var helt perfekt, de tre musketörerna stod på varsin stege och skruvade medan jag och Mirre satt i solstolarna och sippade på ett glas vin.
 
Skärgårdsidyll i all ära, men det bästa med Blidö är så klart dessa figurer! 
 
Mycket motvilligt styrde vi i söndags kosan hemåt. 
 
Väl hemma möttes vi av uppehållsväder och grönsaker som vuxit så det knakat. Ställde mig och skördade dillen sent på söndag kväll (natt), hann precis klippa de sista kvistarna när det började droppa från himlen. Sedan dess har det regnat konstant. Lägg till stark nordlig vind och ynka 10 grader. Välkommen hem liksom.
 
/Sara 
 
*Drakvältaren är förstås hingsten Dragon Welt såg jag för första gången som treåring och redan då tog han andan ur mig. Vilken häst!