På udden

När det gäller skador och sjukdomar på hästar är jag ju hyfsat luttrad så det är sällan jag får panik. Men i torsdags kväll kan jag lova att rullgardinen drogs ner för en stund. Tog in Tibelle från hagen och hon var rejält tjock på vänster bakben samtidigt som ytliga böjsenan såg ut som en banan. Min värsta mardröm verkade vara ett faktum - en senskada! Fy bubblan. Minst sex månaders konvalescens och skitjobbig rehabilitering med liten hage och skritt på perfekt underlag. Men grattis liksom.

När jag på midsommaraftonen tog in henne visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Då var hon svullen inte bara i vänster bak, utan nu var båda bakbenen tjocka. Det var ju ändå någon slags lättnad. Då borde det ju ändå inte vara en senskada.

 

Men så på midsommardagen fick jag panik på riktigt. Svullnaden var markant större, hon verkade vara smärtpåverkad och hade svårt att vända runt i stallgången. Ringa distriktsveterinären på midsommardagen för en häst med svullna ben kändes lätt lönlöst så jag grävde i mitt välfyllda stallapotek istället. Och se, där fanns några sprutor Hippotrim! Jo, jag vet. Man ska inte tuta i hästen sulfa utan veterinärens ordination, men under rådande omständigheter kändes som det bästa alternativet trots allt.

 

På söndag verkade svällandet ha avtagit och hon såg inte lika smärtpåverkad ut. Tänkte att vi kanske fixar detta ändå. Men så i morse var hon åter väldigt svullen och jag ringde Evidensia, fick tid direkt så det var bara att släppa tangentbordet och kompa ut från jobbet.

 

Hos Maria Veterinär fick jag i sedvanlig ordning visa T i skritt och sedan trav. Hann bara springa knappt halva gången innan Maria hojtar att vi ska avbryta - Tibelle var ju skithalt! Det konstiga var att hon var mest halt på höger bak, trots att hon var mer svullen på vänster.

 

Maria klämde och kände, tog blodprov men fick inga svar på vad det kunde vara. Så var det dags för sanningens minut - benen rakades och ultraljudsmaskinen drogs fram.

 

Men tack gode gud i himmelen - det fanns inga skador på senorna!!

 

Varför hon är så svullen och halt det vete fåglarna, senorna är som sagt okej, hon har inga sår och heller inga tecken på virusinfektion. Ordinationen blev att fortsätta med Hippotrim och även ge Metacam. Förhoppningsvis blir hon bra. Annars får vi åka tillbaka till kliniken.

 

1. Senorna är hela.

2. Vid varje klinikbesök bjuds T på massor av godsaker (japp, det är rena mutor) och varje gång hon åker transport så åker vi till kliniken. Numera är lastningsproblematiken därmed ett minne blott - hon formligen springer in i transporten.

3. Om hon nu liks ändå är skadad på frambenen, varför inte passa på att skada bakbenen också? Då har vi förhoppningsvis fixat allt på en och samma gång? Typ.

 

/Sara