Ändrade planer

Tanken var att söta Tibelle skulle vara i tävlingsform i augusti. Allt gick enligt plan, fram till för en dryg vecka sedan, nu är nog det realistiska målet typ oktober. Eller kanske november?  Åtminstone om det fortsätter på detta vis. Jag rider och galopperar allt vad vi orkar, men den lilla hästen blir bara fetare och fetare och FETARE. Herregud, snart spricker hon!
 
Dagen innan midsommar släppte vi hästarna på bete. Aldrig har hästarna förberetts så grundligt, först fick de beta i liten "ruta" med kort gräs en halvtimme om dagen, därefter två till tre timmar i en större hage med mera gräs innan de slutligen släpptes i den stora beteshagen. Då gräset såg väldigt kraftigt ut med massor av klöver  fick de gå bara gå där några timmar om dagen till att börja med. Nu har vi dem ute från morgonen till sen eftermiddag, men sedan får de tillbringa resten av dagen och kvällen i de nedbetade vinterhagarna. Under natten sover de inne.
 
Men vad hjälper det? Tibelle verkar inhalera gräset och för varje dag som går blir hon allt trindare.
 
Nu när det dessutom blivit varmt är hennes motivation för arbete och galopp, inte minimal, utan i det närmaste obefintlig. Det krävs mycket pepp och övertygelse innan hon kommer igång och med blytunga ben sätter fart. Att jobba fint på ridbanan är inte att tänka på - ska det ridas på ridbana kan hon i bästa fall gå med på att hasa sig över några hinder. Eller hinder, i ärlighetens namn handlar det snarare upphöjda cavaletti. När jag styr mot ett sådant kan hon vagt minnas att mormors far var ett engelskt fullblod och med kan med viss övertalning få lite fart på hovarna. 
 
Det är ju som att svära i kyrkan men jag längtar faktiskt till hösten. Fast bara ur häst-träningssynpunkt. Annars får sommaren - som äntligen kommit - stanna hur länge som helst!
 
/Sara