Bra start
Året inleddes på bästa sätt med några få minusgrader och sol. Mycket folk på isen här hemma så vi tog med oss hundarna och åkte till stugan.
På vägen dit höjdes pulsen några snäpp - mitt på vägen stod hela familjen Ren! Nog kryllar det av renar längre in i landet, men aldrig har jag sett dem här ute vid kusten. När flocken väl masat sig av vägen hann vi bara någon kilometer innan vi såg nästa gäng. Dessa höll sig tack och lov borta från vägen och roade sig istället ute på isen.
Väl framme i stugan kunde vi konstatera att inte är det mycket snö för att vara mitt i vintern, men väldigt mycket djur verkar hålla till på tomten. Emil nosade upp hur många spår som helst och fick hållas i kort koppel för att han inte skulle försöka fixa middagsmaten på egen hand.
När vi kom ner på isen fanns däremot inte ett enda spår av varken tvåbenta eller fyrbenta varelser. Skaren var helt perfekt och jag ångrade så att vi inte tagit med skidorna.
När vi travat på en bit och började närma oss slutet av viken tyckte vi att det liksom blänkte lite konstigt där ute.
Mycket riktigt - det var öppet vatten! Kändes väldigt märkligt. Hur kan det vara öppet vatten till havs nu? Utanför Luleå ligger ju isen hur tjock som helst. Att promenera till sjömärket ute på farleden som vi tänkt var bara att glömma och vi hasade oss upp på land istället.
När stugvistelsen var klar skyndade jag mig iväg till stallet. Hann precis ut på en tur i skogen innan ljuset försvann för dagen. Det var så länge sedan jag red ut att jag nästan glömt hur härligt det är att på en glad, men snäll, häst få galoppera ute i snön. Ren (fniss) lycka!
Lite lagom med snö, några minusgrader, sol, promenad på isen och ridtur i skogen - vinter när det är som bäst helt enkelt!
/Sara