Hoppla!

Det är inte lätt att hitta rätt avvägning i träningen med Ruf. Har varit lite orolig de senaste veckorna då han protesterar och tjorvar redan när jag ber om rätt enkla saker, som att trava i vänster varv och ställa till höger på rakt spår. Vissa dagar skulle han ha gjort släpspår i sanden med både hovar och mule om jag inte använt hela mitt fokus på att han ska röra sig framåt.
 
För att inte fastna i gamla hjulspår testade vi i förra veckan att tömköra, det brukar ju vara toppen för att komma till rätta med saker och ting. Kan väl säga som så att kombinationen en Sara som inte tömkört på många år och en Ruf som aldrig är tömkörd var synnerligen usel. Resultatet blev en svettig Sara och en förvirrad Ruf.
 
Då jag inte är beredd att lägga ner oändligt med timmar för att få tömkörningen att funka var beslutet lätt att istället ta till någon av våra väl inövade och roliga aktiviteter när arbetet ska varieras eller Ruf behöver en vilodag. I måndags stängde jag därför grinden på uteridbanan och körde lite "frihetsdressyr" istället. Det är helt klart en övning mer i vår smak! Han är verkligen duktig och lyhörd när han får vara lös.
 
Till helgen är det dags för tävling igen så igår blev det ett ordentligt träningspass för Frida. Betoningen låg på ordentligt - både jag och Ruf var helt slut när passet var över. När Frida såg Rufs protester blev också hon lite fundersam, men kunde precis som jag konstatera att någon hälta är det knappast frågan om då han rör sig helt klockrent. När han sprang lös i måndags tyckte jag att han till och med rörde sig bättre än han brukar.
 
Ridpasset igår gick därför mest ut på att han skulle röra sig framåt utan protester och helst utan att jag skulle behöva bära honom runt i varje steg. Fläckvis fick vi till det hyfsat men när jag skulle göra den första 15-metersvolten i galopp och han tvärstannade och började backa kändes tävlingsstarten på lördag väldigt avlägsen... Att rida honom igår var verkligen som att balansera på en knivsegg, satt jag lite för tungt, råkade ta 1mm i tygeln, titta ner i nacken eller typ andas för djupt så lade han direkt i handbromsen.
 
Det blir allt en utmaning att rida runt det där dressyrprogrammet på lördag. Fast å andra sidan känner jag mig ganska säker på att det kommer att gå bättre än senast när jag tävlade dressyr i Piteå. Då var jag 14 år och tävlade den vanligvis så hopp-ointresserade Highway. Men just denna dag vaknade något slags hinderintresse till liv i honom och innan jag ens fattat vad som hänt hade vi med ett mindre elegant hopp över staketet lämnat dressyrbanan. Det var väl ungefär då som jag kände att hoppningen nog var mer min gren.
 
/Sara
#1 - - Ida:

Å, känner igen det där! Fast på andra hållet. Jag får inte stopp på min pålle.. 😁 men frihetsdressyr funkar jättebra då med! Håller tummarna för er i Piteå, det är en så fin och trevlig anläggning! Heja heja!

Svar: Men visst är den? Ska bli kul att åka dit igen :)
Sara

#2 - - Beata:

Lycka till på tävlingen.
Får hoppas att han inte nitar i galoppen o springer baklänges ut från banan. Det hade varit en syn. 😨

Svar: Åh herrejessus, det får vi verkligen inte hoppas! :)
Sara