På udden

Idag blev det ytterligare en tur till LRK och tänk så glatt livet kan bli av 30 minuter i ett ridhus! Ruf traskade snällt i och ur transporten och skötte sig exemplariskt vid samtliga av- och påklädningsprocedurer fastän vi stod utomhus och det var hästar och folk i rörelse runt omkring.

 

Då han blev vaccinerad i torsdags blev det ett lätt ridpass igen, men så roligt det var! Får han bara börja på sitt eget sätt - jog och lite galopp på helt lång tygel - är han sedan hur arbetsvillig som helst. Lite kärv var han i början och när jag red förbi spegeln och såg hösäcken på ryggen skärpte jag till mig - in med armbågarna, slut handen, korta tyglarna, ner med knä och häl och sträck upp dig. Det lilla räckte för att få Ruf att slappna av och börja jobba. Det kändes som magi.

 

Efter en stunds arbete med rakriktning på böjt och på rakt spår insåg jag att det var läge att tona ner mina hjälper för han travade faktiskt på helt av sig självt och lyssnade uppmärksamt hela tiden. Vilken häst han är! Och att vi känner varandra utan och innan ger verkligen ridpassen en extra dimension!