På udden

Nog hade jag svårt att somna natten mot igår, tisdag. På morgonen skulle Rickard Hovslagare fixa hovarna och på eftermiddagen var ett veterinärbesök inbokat. Hovslageriet kändes ju bara som en positiv händelse för äntligen skulle vinterskorna av och Ruf få befrias från broddarna. Redan för två veckor sedan tog jag fram skruvdragaren för att ta av broddarna, men de satt som berget och det var bara att låta dem sitta kvar.

 

När Rickard började verka hovarna såg han ett litet snitt i sulan och var säker på att det lilla snittet var sviterna av ett tramp på något vasst. Rickard var övertygad om att trampet på det vassa var anledningen till den akuta hältan i förra veckan, men också till hältan som sedan kommit och gått. Då Ruf nu är så pass bra avvaktar vi med att skära upp hoven - förhoppningsvis är det ingen hovböld utan bara ett blåmärke som läker ut av sig själv. Besöket hos veterinären avbokades och nu hoppas jag innerligt att även svullnaden över kotan hänger ihop med feltrampet. 

 

När jag nu tagit ut så mycket oro och sorg i förskott passade vi på att igår fira lite i förskott istället och de fyra gröna grässtråna som vågat sig upp ligger numera i Rufs mage.